Desperate skiing

Härom kvällen var det riktigt nära att en smärre katastrof skulle inträffa.
Fick en liten tid över framåt kvällen, så jag svidade om och gav mig iväg upp på Vårdkasen för lite skidåkning.
5km slingan var bra preparerad och lätt gick det, så mina planerade två varv gick som hejsan. Jag tog en titt på klockan som visade 20:40 och insåg att jag gott och väl skulle hinna ett tredje varv innan lyset släcktes, som för övrigt är en av mina stora fasor. Tänk om det helt plötsligt bara skulle bli kolsvart när jag är där mitt ute i skogen, vilken mardröm!
Hur som helst stakade jag mig iväg ut i terrängen igen. Plötsligt, som en blixt från klar himmel slog det mig att klockan var ju snart 21:00 och på en Tisdag!
Jag kastade runt skidorna i nåt slags lappkast, som  jag lärde mig i skidskolan för ca 30 år sedan och stakade mig samma väg tillbaka fast mycket fortare. In med skidorna i takboxen och hemåt det bar, krängde av mig pjäxorna och hann precis glida ner i soffan iförd toppluva och skidhandskar alldeles precis lagom till veckans höjdpunkt,  Desperate Houswives. Kvällen var räddad!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0